Måndag igen

Idag kom jag till jobbet och kände att jag var minst lika trött som innan helgen - ska det vara så? Nog för att man är lite seg på måndag morgon, men nu kändes det som att bestiga ett berg. Minst. Mörkt och kallt, inte bara ute utan även hemma, eftersom källarväggen fortfarande är under rivning och Pärlansson, tillika min äkta hälft, som har huvudansvaret, är i dålig form och fan vet om vi hinner bygga upp en ny vägg innan snön kommer.

Men bekymra sig är det ingen idé att göra, det hjälper ingen, så mycket vet jag ju.

Väl på jobbet går jag igenom mailen och finner ett meddelande från en tjej som jobbade i receptionen på mitt jobb i somras. Hon är från Dalarna och var på väg att flytta hem och var dessutom nyutexaminerad från högskolan inom sitt område och skulle börja söka jobb. Som tur var började vi prata om detta och som tur är har jag lite kontakter i just Dalarna, eftersom jag spenderat större delen av min uppväxt där. Ja, i mailet jag fick idag stod det att hon hade FÅTT jobb tack vare min kontakt och var så himla glad!

Känslosam som jag är, dessutom kraftigt utarbetad, fällde jag en tår och blev så otroligt glad. Så blev det en bra start på dagen i alla fall!