Testar...

....att blogga från mobilen - funkar! Det danska språket surrar konstant i mitt huvud, mest på jobbet, men just nu också tack vare den här killen

Oj, oj, oj

Har hållit på och tänkt att värst vad lite bra filmer det görs nuförtiden. Man blir liksom inte så berörd. Och då har jag tänkt att det kanske är åldern, man har fullt upp med att oroa sig för att barnen ska gilla en och inte spåra ur, och en massa andra vardagsbestyr. Så jag har typ bara accepterat att det är så.

Men nu har jag sett en film som ger mig hoppet tillbaka, och den handlar just om livets olika faser och hur viktigt det är att göra nåt vettigt och hänga mycket med sin familj. Shit, nu kom jag hem. Och blev glad och rörd.

Att hantera förändringar

Lillis och Storis är inte mycket för förändringar. Det händer att de fortfarande kan frossa i gamla minnen om hur detvar när vi bodde på Nynäsvägen eller hur härligt det var att gå i 6-års. Lillis har till och med ett speciellt musikminne till 6-års, varje gång han hör den här melodin grips han av saknad och blir helt andäktig. Men idag tog nog priset - när vi åkte till Globen för att handla har man rivit nästan alla byggnader på en del av Arenavägen och nu hade man till och med byggt en ny väg förbi där Systembolaget ligger (i alla fall ett tag till) - killarna blev alldeles utom sig och blev nästan tårögda!

Var ska detta sluta?!

Night out

Vi bestämde oss för att göra en aktivitet. Sagt och gjort - denna fredag inleddes med motion - dags för squash!




Storis följde också med och spelade.






Nu ska Pärlansson få sig en match - SOM han fick jobba! :-)










Efter en liten uppfräschning var det dags att bege sig till stan!



Bara det går några tåg? Vad "lite" snö kan ställa till det!



Den här filmen såg vi (fast vi kom lite sent):



Vi identifierade oss totalt med huvudrollsinnehavarna.

Alec Baldwin?



Meryl Streep?



Nja, kanske inte. Men jag KÄNDE mig som Meryl när vi traskade fråån bion - till det här stället:



Liite skumt var det, men det är alltid gott med grillat lamm! Apropå skumt, på vägen därifrån hittade vi de här människorna - märkliga typer :-)



Vilken rolig fredagkväll!



Jag kan inte sluta beundra mina snygga stövlar



Puss puss!



Sista biten var rätt svårframkomlig








Home sweet home!

Muntlig framställning

Nyss hade vi genrep här hemma. Storis ska hålla föredrag om Titanic i skolan imorgon. Och som han längtar! En annan hade ju gruvat sig i veckor för något dylikt, varför fick inte vi lära oss att stå inför en liten grupp (eller stor för all del) och berätta om något man vet mycket om?

Jag är så själaglad över att Storis har ärvt sitt intresse för historia och dramatiska händelser, och för att babbla om det, från sin pappa (Pärlansson blir som förbytt när något blåljus närmar sig.... )

Vad han har ärvt av mig? Sin snygghet så klart! Skämt åsido - jag ska ta en funderare på vad det är han har ärvt av mig.

Och så ska jag titta klart på det där franska familjedramat jag påbörjade igår, men bara somnade ifrån...

Jag är en slacker

Så här i början på året märker jag att jag i motsats till mitt vanliga, plikttrogna beteende, hänfaller åt att aktivt gå in för att "slacka".

Så här har det sett ut på sistone; jag kommer hem, snubblar över ett gäng skor och väskor som ligger slängda i hallen (för det finns slackers i min närmaste krets också!), tänker.....VAFAN....men susar sedan vidare in i husets trygga vrår.

När det är dags för läggdags för Storis och Lillis så håller jag på i säkert en timme och säger: "om FEM minuter, killar, DÅ ska vi läsa Bröderna Lejonhjärta och då ska pyjamas vara på och tänder borstade, ok?!", och så kan det sluta med att jag viker upp laptopen och beställer "Ice Age 3" och drömmer om fredgasmys och låter barnen kolla på Harry Potter, och plötsligt är klockan TIO och jag ligger bredvid och spelar det där beroendeframkallande flygledarspelet på Pärlanssons iPhone och i nästa stund slumrar jag in och vaknar nästa morgon SKITTRÖTT och rinner ned för trappan och intar inte min vanliga tallrik med hälsosam osockrad naturellyoghurt utan skyfflar i mig tre mackor VITT BRÖD med massa smör samtidigt som jag tänker; "jag måste ta tag i det här..." och sedan rasslar iväg till jobbet, som innebär att skumpa runt EN TIMME på en buss som tar mig runt halva södra Storstockholm innan jag når gettot, där jag numera har min arbetsplats.

Vad beror det här beteendet på tro?! Jag tror att det är så här; på grund av att det är mörkt och kallt behöver jag mer mat och vila för att få energi till att storsatsa under resten av 2010! Bra, vi säger så.

Jag äter

Varma koppens Rädda kycklingsoppa. Eller, redda. Utgångsdatum februari 2009. Spetsar till den med burkchampinjoner, okänt datum, troligen 2008. Modigt va?

2010 ska jag bli modigare. Och en bättre människa. Oj, vad löftena haglar. Löftena kunna ej svika.

Idag ska vi på en känd formgivares 50-årsfest. Jag kör. Jag ÄR en bättre människa, visst?!